-Ingen snö! Men de hade lovat på tv i går. Ja ja vi andra är kanske inte lika besvikna över detta. Men det hade kommit snö lite norr om oss, så den är inte långt borta.
I kväll hade vi ett litet möte här, det skall bli en Företag/turistmässa i Malugn i november. Då har Rörbäcksnäs fått lite plats, tillsammans med några andra byar. Och det finns ju en hel del företag i byn att visa opp. Det skall bli lite spännande och se vad vi får i hop av det här. Givetvis skall allt ske på frivillig basis, men jag hoppas och tror på att folket tänker: Tillsammans är vi starkare.
Under veckan som gått har jag ägnat mig åt målning i anexet. Korridoren håller på att få sig en ansiktslyftning. Det känns jätte kul att dona och fixa så här. Jobba utan att vara jagad av klockan hela tiden, käkar lunch när jag vill, tar en stärkande promenad om så jag känner för det.
Önskar att fler skulle få möjligheten att prova på en ny livsstil. Det ger oss bara lite mer livserfarenhet och framförallt bättre människokännedom och då blir ju automatiskt acceptansen större för det okända. Det skall få kittla lite i magen, när man tar steget ut i det okända Att inte alltid ha fullt med hängslen och livremmar på sig. Och att inte alltid staka ut alltig i i förväg. I bland tror jag det är bra att lite utrymme för improvisation i livet.
Just det här att få känna sig nöjd och tillfreds. För det gör vi nu, jag tror jag vågar prata för Denny också. Det var ett stort fenomen i stan, folk var sällan riktigt nöjda med sina liv. Det skulle hela tiden jagas efter mer, mer och då ofta i form av status. Och då kan undra om folk riktigt hinner känna efter. Och vara ärlig mot sig själv och ställa sig frågan vad blir jag lycklig av egentligen? Sen fattar jag väl också att inte världen kan var skimrande hela tiden, men bara man lyssna lite mer på sitt inre.
Det kan vara svårt att få stopp på karusellen. och hinna känna efter. För den snurrar fort det har jag själv fått erfara. Jag mådde faktiskt illa tillslut och valde att spänna loss och kasta mig av. Och det känns som jag gjorde en mjuklandning här i Rörbäcksnäs, bland alla trevliga "tomtar och troll." Jag vill ju inte döma ut alla som går i sina gamla hjulspår. Men det känns som jag ser allt med lite andra ögon nu. Och jag skall aldrig säga aldrig för vi kanske återvänder till stan.
Det jag bara vill säga är att jag vill att alla ska må bra om det så är här, eller i stan. Massor av syber kramar till alla.
Jösses vad tog det åt mig, det var nog en inre rensning, hoppas ingen tog illa vid sig.
Nu skall jag visa lite bilder på vad barnen har för sig här på fritiden.
Skid skytteträning med Lippe. Bestigning av Messkogshögen med Marcus och
Rasmus.
En ridtur hos Maria och Erika. Simon på Pysen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar